Ett år med tretton månader, i Katrineholm

Jag har just flyttat från Katrineholm, efter bara drygt ett år.

Orsakerna är många, svaga och inte helt rationella. Jag önskade social nystart i K. Inga stora mål, men någon förening eller grupp att besöka 1-2 gånger i månaden. Det lyckades inte på ett år:
– ”Autismföreningen” i Sörmlands styrelse verkar bara ha möten för sig själva.
– Attention i KFV lade ner pga skulder.
– För lite intresse för en annan träffgrupp, trots stora försök.
– En grupp i grannort kom de inte riktigt igång med.
– En annan förening var inget för mig.
Dessutom vill jag ut i natur mycket, men fann att bussar till naturen nära K inte går på helger och inte på sommaren. Så jag hade inget som höll mig kvar i Katrineholm.

Istället blev det impulsköp av billig bostadsrätt i Falköping nära stationen. Ingen kul ort. Men mycket enklare att resa därifrån till arbete och studier i Göteborg. För det finns ett Västtrafikkort ”Regionen runt 30 dagar” som bara kostar 1325 kr om man är student. Gäller i Västra Götaland på bussar och alla tåg utom snabbtåg. Skönt att slippa planera och leta SJ-biljetter!

Gissar att jag stannar i Falköping till 2021.

Mitt år 2017

Jag har fortsatt arbeta med autismtillstånd och NPF genom mitt företag ASPI:

 Mina bästa händelser (då jag känt mig levande):

  • AUTIST 2017. Stor och givande träff för autister/aspergare i Göteborg. http://autist.se/
  • Instanbul-resa i slutet av april.
  • Anti-nazi-demonstration 30/9
  • En del fick jag ut av resor till: Krakow, Auschwitz, Berlin, London och Gotland

Jag är tacksam för:

  • Inga stora hälsoproblem (än)
  • De anställda med autism/asperger på ASPI och AUTI, och några andra personer
  • Meditation
  • Twitter och några kontakter via e-post eller chatt

Motgångar:

  • IT-konsult auti AB hade jag stort hopp om, men satsningen misslyckades. I slutet av året fick jag lägga ner min dröm om ett företag som skapar IT-arbete åt personer med autism / Aspergers syndrom samt säga upp anställda där. Det var en stor motgång.
  • Autscape 2017 var en besvikelse, Detta eftersom konferensanläggningen hade hemsk perceptionsmiljö (ljudet var värst), det sociala var inte alls lika givande som 2016, och få schematider (för mat o.s.v.) hölls.
  • Allmänt lite nedstämd eller åtminstone oglad som grundstämning under året.
  • För lite i naturen. Ingen flerdagstur, och bara en heldagstur, vad jag minns.
  • Socialt. Många småmöten (med NT mest) krånglade. En privat relation som jag satsat på misslyckades. Sociala ansträngningar kostade ofta mer än de gav, som vanligt, tyvärr.
  • Vikt gick ner och upp. Bland annat 13 kilo ner i maj‒juni med diet ”pulver och linser”, och sen upp minst lika mycket utan den strikta dieten. Särskilt vid jobbkriser och sömnproblem. Ät-hantering krävde åter mer fokus än jag vill. Jag fick bra insikter i slutet av året.
  • ASPI Utbildning AB har rullat på och försörjt 5,5 anställda. Men inga nya utbildnings-typer eller böcker 2017. Och jag fick inte lön alla månader. Så inte riktigt godkänt. Marknadsföringen har harvat på i gamla julspår länge. Men i slutet av året startade ASPI en Youtube-kanal, Facebook-sida och ny webbplats (http://aspi.se/), vilket var bra.

Som helhet var 2017 ett år lite på minussidan för mig. Detta på grund av att mitt IT-företag AUTI misslyckades, och att jag inte startade något nytt spännande i mitt liv.


Torbjörn Andersson, 2017-12-31