Öppenhet med autistförtryck

Den gångna veckan råkade en autist som jag känner väl riktigt illa ut. Det orsakades av grova feltolkningar från en personal i maktställning. De negativa konsekvenserna för autisten är stora. Jag får inte säga mer, tyvärr. Jag önskar att autisten själv orkade/kunde vara öppen och berätta om alla detaljer offentligt. För synliggörande och att det kostar är det enda som stoppar att fel händer igen och igen. Men iallafall nu vill autisten inte riskera att förvärra läget ytterligare.

Jag själv har varit i en liknande situation. Då tyckte jag det skulle varit moraliskt helt rätt att offentliggöra namn och allt på förövare, för att den inte skulle komma undan, och inte flera drabbas efter mig. Men i det fallet blev jag tvingad att vara återhållsam, eftersom öppenhet från mig skulle ha drabbat en tredje oskyldig part. Det är inte alltid lätt.

Imorgon skall jag föreläsa om att ”Autism/asperger är roligt!” på en stor konferens. Autism ÄR roligt – förtryck förstör. Jag reser iväg redan idag. Är lagom nervös.