Livet fungerar bra

I torsdag var jag i Malmö och lyssnade på en bra föreläsning med Immanuel Brändemo. Där träffade jag även några intressanta personer. En bra dag som gav ett positivt besked. SJ-tåget både dit och hem var 90 minuter försenat, men jag hade marginaler.

Igår hade vi en trevlig liten asperger-träff i Göteborg. Promenad i Slottsskogen och sen fika på kontoret. Jag ordnar nog en ny om cirka en månad. Intresserade aspergare kan maila mig (tor@andet.se) om de vill ha info (och inte kollar forum).

Jag är på en ganska hård diet nu, och tränar en hel del på gym. Det fungerar.

Ikväll kom jag på att googla på en person som jag umgicks mycket med 1987 till 1989. Vi hade sen lite kontakt och spelade korrespondenschack in på 1990-talet. Det var en begåvad och mycket unik person. Jag tror jag googlat en gång tidigare, men då inte fått upp något. Nu fick jag upp en osäker källa som berättade att personen hade begått självmord på 1990-talet, efter att blivit hemlös. Där stod även en annan tråkighet om personen. Jag blev mer berörd än jag trott. Många av de jag kände de åren har dött. Och jag har inte fått veta förrän långt efteråt, eftersom jag bröt med mycket för 20 år sedan.

Nu en vecka med tråkig juridik-kurs med tenta på fredag. Sen börjar praktiken på min utbildning, och den pågår i 15 veckor. Spännande, för det oerhört viktigt att den fungerar. Bredvid skolan läser jag nu om ACT (Acceptance and Commitment Therapy), som jag tycker innehåller en del bra saker man kan plocka.

Till Stockholm igen

Idag åker jag till Stockholm. Ikväll skall jag på Östasiatiska museets utställning med kinesiska terrakotta-krigare. Det är väl lite av jippo, men är sår stort att det är värt att ses. Terrakotta är bränd lera och statyerna gjordes för över 2000 år sedan i stort antal.

Imorgon måndag är jag i Botkyrka och håller min heldag om Aspergers syndrom. Det är få anmälda, men blir nog bra för oss som är där. Jag åker hem med X2000 på kvällen. Därefter skall jag inte utbilda i jobbet på minst fyra månader, utan ägna mig helt åt min praktik som inleds om två veckor.

TV-programmet På spåret ser jag liksom många andra aspergare. Artisten och musiken tycker jag oftast är tråkig. (Ut och åk tåg istället.) Men den här veckan sjöng en Britta Persson, och hon hade bra sångröst och intressant utstrålning.

Utbildade tre dagar i sträck

Jag bloggar en dag försenat. Igår var jag fortfarande ofokuserad efter utbildandet förra veckan, och glömde skriva innan jag gick och lade mig.

Jag ledde trevliga och lyckade utbildningar i Arboga och Västerås, tycker jag. Ätandet gick inte enligt plan. Nästan bara kött och mjölkprodukter på frukostarna. Men luncherna åt jag med kunder och kunde inte styra. Och när jag var slut efter utbildningsjobben åt jag kolhydrater. Ännu har jag inte lärt mig att äta vettigt när jag är stressad och behöver ha hela mitt fokus på annat (än ätande).

Kötterian

Jag har gått ner i vikt den senaste månaden. Det har fungerat tack vare att jag knappt behövt träffa människor. Några enkla sociala möten har jag klarat trots underskott av kalorier. Men imorgon börjar studierna igen, och på onsdag, torsdag och fredag har jag krävande utbildningsjobb. Det är då jag brukar få problem. Jag brukar känna att jag måste äta hotellfrukosten och sen pizza eller kinamat som dagens lunch för att orka utbilda heldag bra. Och på kvällen efter varit översocial måste jag äta ännu mer för att kunna varva ner och sova.

Den kommande veckan skall jag försöka förbättra matsituationen genom att äta som en kötterian. Med kötterian menar jag en som inte äter mat som främst innehåller kolhydrater. Inte bröd, flingor, pasta, juice, ris. Men köttet kan kompletteras med mjölkprodukter, linser och annat med mycket protein och fett. Bort med rena kolhydrater alltså, och sådana kommer från växtriket.

Jag skall nu för första gången testa att göra detta på hotellfrukostar och dagens lunch. Jag skall se om jag får missnöjda blickar när jag utelämnar allt bröd m.m. på frukosten samt riset i asiatisk buffé. Det finns antagligen en oskriven social regel mot det. Ifall jag inte tar mycket mer än vanligt av pålägg och kött så borde personalen inte protestera. Om någon klagar kan jag ju säga: ”Jag är kötterian, jag äter inte växter.” och se hur det går. Jag rapporterar om experimentet om en vecka.