Övertro på Arbetsförmedlingen

Jag har kontakt med gymnasieskolor där det finns aspergerklasser. En sak som oroar mig är att lärare och annan skolpersonal ofta uttrycker en övertro på Arbetsförmedlingen eller på projekt där Arbetsförmedlingen och instanser som Allmänna Arvsfonden medverkar.

Visst finns det enstaka fall där Arbetsförmedlingen faktiskt har hjälp unga aspergare till arbete, främst genom att bevilja lönebidrag. Men jag har i över 10 år sett de flesta aspergare som lämnar gymnasiet få insatser som är sämre än värdelösa, och därigenom definitivt slås ut från arbetsmarknaden. Bojkotta verksamheter som säger sig hjälpa personer med Aspergers syndrom till arbete, men inte själva har anställda med Aspergers syndrom! Deras kompetens finns inte.

Många fler aspergare skulle kunna få arbeten som de trivs med. Men inte om de räknar med att Arbetsförmedlingen skall hjälpa dem till det! I stället gäller att under många år utveckla sina starka sidor och möjligheter, söka nya (lagom stora) utmaningar hela tiden, lära av sina misstag, och envist röra sig mot sina mål. Man måste anstränga sig mer än de man konkurrerar med, gilla det, och vara inställd på att leda processen. Detta är kul, skapar fler framgångar, och ger stolhet när man lyckas.

12 reaktion på “Övertro på Arbetsförmedlingen

  1. Faktum är att arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade i Globen gjort ett jättebra jobb.
    Kompetenskurs, som inte bara innehöll en massa dravel utan vettig kunskap. Men framför allt personlig utvecklingshjälp och där framför allt att hjälpa till att hitta sina starka sidor.
    I slutändan individanpassad praktik, där de träffade väldigt rätt.

    • Jag har inte fått någon hjälp på af unga funktionshindrade.
      Varken till praktike eller jobb och jag har AS.
      Ett vuxendagis där!

  2. Inte klarlagt än, eftersom det än handlar om praktik, men så här långt verkar det nog som att sonen får jobb.
    Man måste inte alltid vara krigare 🙂 ibland fungerar det iallafall 😉

  3. Problemet är att det så gott som alltid handlar om praktik när det handlar om insatser för att hjälpa aspergare ut i arbetslivet.

    Och att det i princip alltid stannar vid just praktik – när det kommer till kritan blir vi inte anställda som arbetslivets krav ser ut idag; flexibilitet och ”social kompetens”.

    Arbetsförmedlingen + diverse privata aktörer är bra på att fixa moderna slavarbeten för alla som inte passar in i mallen för hur man ska vara.
    Ersättningen kommer från FK och jobbar gör man för att det är en del i en ”rehabiliteringsplan”.

    Jag fortsätter kriga så länge den här hycklande välviljan gentemot AS finns.

  4. Och jag fortsätter kriga utan att kriga 😉

    Om det visar sig vara ett slavarbete så har det iallafall visat honom vad han bör ägna sig åt för att trivas med livet och bara det är en massa värt, tycker jag, och tycker han.
    Jag vet ut AF och FK och Soc fungerar men ser i allafall den här lösningen som det för tillfället bästa som hänt honom på mycket länge.
    Att det sen visar sig att han faktiskt trivs i precis med precis den typens arbete jag själv trivts bäst med känns inte helt fel 😉 ett klart plus i vår tillvaro. Ett arbete där vår asperger ingalunda är en nackdel, mer än möjligen när det gäller personalfronten är helt ok. Jag vet och han har sett att det faktiskt finns arbetsplatser där han inte ses som konstig utan som en regelrätt resurs. Utmärkt tycker jag 😉

  5. Och en sak till, hur skulle jag reagera på situationen? Sätta mig och gråta i nåt hörn och inbilla mig och min grabb att *någon* kommer fixa det hela?
    Han vill ha ett jobb och detta verkar vara en möjlighet. En annan möjlighet är att arbetsmarknaden börjar lossna lite och det kommer finnas fler jobb att söka.
    För en sak är klar. I den här familjen sätter vi oss inte ner och tycker synd om och väntar på sjukbidrag, här vill vi jobba och kommer jobba 🙂

  6. Om du tror att alla vi aspergare som har sjukersättning har det för att vi tycker synd om oss själva är det bara att gratulera.

  7. Vem har sagt det? Jag tror du tolkar saker och ting som du känner för och med tanke på att du faktiskt vet vem jag är blir kommentaren lite lustig 😉 Fast du har väl inte förstått vem jag är.

  8. Skulle väl kunna säga att jag gillar Laphroaig, Johnny Walkers Black Label och Famous Grouse, allt sorter som jag kan dricka precis som den är och njuta i fulla drag, som den kärring jag är 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *